onsdag 2 februari 2011

Framtiden



Internet är nu tillbaka efter en veckas frånvaro. Här pendlar vi mellan sorg och galna skrattanfall... det känns bättre då... Kan än en gång konstatera att journalister runt om världen ääääälskar elände och är det inte tillräckligt med elände så lägger de till lite extra. Har hört allt från att det är total kaos, så gott som krig i HELA Egypten, till att hela El Gouna är plundrat. Inget av det stämmer. Det enda vi märkt utav det här i El Gouna är att vi inte haft internet och inte kunnat sms:a den senaste veckan. Visst är det tusentals demonstranter i Kairo, Alexandria osv, affärer har på vissa håll plundrats, folk har skadats och dött osv men jag kan inte låta bli att reta mig på detta "frosseri"!! Har blivit uppringd av TT flera gånger som så gärna ville ha någonting smarrigt att skriva... fy f-n!!
.
Vad betyder då allt detta för oss personligen? Ja den positiva vågen som vi hoppats kunna rida på är borta och det kommer ta minst ett år innan vi eventuellt är där igen (byggt på tidigare erfarenheter från 9/11, bomberna i Sharm etc), tid och pengar som vi inte har. Det var tänkt att vi skulle komma igång med skolan på allvar till hösten, men så kommer det inte att bli nu. Som det ser ut idag så kör vi på med skolan februari ut, ev även i mars (om inte läget förändras till det värre). Vi har sagt upp våra lägenheter och kommer den 1 mars att flytta hem till kusin Niklas och Nettan... Alla pengar vi lagt ut, allt slit, alla planer... allt förgäves...
.
Dock finns det dem så har det mycket värre, alla egyptsier som mist sina jobb pga att turisterna flygs hem och inte kommer tillbaka förrän tidigast i maj, troligtvis inte förrän efter sommaren... och då inte lika många som tidigare förstås, inte till en början i alla fall. Dessa människor försörjer sin familj, ibland hela släkten med sin lön, för dem betyder detta katastrof med stort K. Många tårar har fällts dessa dagar bland alla dessa uppsagda. Till skillnad från dem kan vi åka till Sverige där vänner och familj tar hand om oss om det behövs, vi klarar oss, men det svider och det känns surt... riktigt surt. Vår fina fina skola, nu är det bara att ta ner skylten, slänga det som inte ryms i våra resväskor, lämna tillbaka nycklarna och säga bye bye...
.
Att lämna El Gouna idag är inte något alternativ för någon av oss, vi vill INTE hem till Sverige, inte än, behöver tid att smälta allt som hänt den senaste veckan. Visst, läget kan förändras så att vi blir tvungna att åka men det får vi ta då. I dagsläget känner vi oss trygga och säkra och stannar därför. Att tömma två lägenheter och en hel skola gör man inte på en dag... varken fysiskt eller mentalt.
.
El Gouna sprudlar av liv för tillfället, massor av Kairobor har kommit och det är fullt i marinan och på alla restauranger i Down Town... samtidigt håller Egypten på att tömmas på skandinavier, sista kärran går på fredag om jag förstått rätt. Carina och Björn som kom för en vecka sedan, skulle ha stannat i två veckor men fick ett samtal för fem minuter sedan att de ska infinna sig på flygplatsen imorgon senast halv ett.
.
När vi väl ger oss av, stannar vi ca en vecka i London och kramar på syster, Jacob och Kalle. Sedan flyttar vi ihop med svärfar, Oskar och Bella på Mistelgatan i Uppsala, tack Bertil!! Så får vi väl stanna där tills vi betalt av lånet och kan flytta hem till Skölsta igen... eller på något nytt äventyr, ha ha! ;) Ja, det var en lite uppdatering om läget här i El Gouna...
.
/Kärlek!

10 kommentarer:

  1. <3 Vi tänker på er <3 Vi vet hur mycket tid och pengar ni lagt ner på skolan. Lider verkligen med er i den situationen ni befinner er i. Vi hade verkligen sett fram emot att få se skolan och hur ni bor. Tyvärr så kommer vi inte ner nästa vecka och får se allt. Vi är såå ledsna över det. Skönt ändå att ni inte märker av allt elände som det skrivs om. Sköt nu om er! Vi saknar er! Kram på er från familjen Björling

    SvaraRadera
  2. Skönt att höra av er, och även att få bekräftat det vi trodde om stora delar av rapporteringen. Ta hand om er nu, och försök samla ihop minnena, och allt gott ni har med er. El Gouna finns ju kvar, och väntar på er igen, när ni orkar.

    Stora kramar från alla oss i Norberg. Här finns det plats, och vi har nära till skidbackarna, om ni får lust att komma över en helg.

    Johan, Gigi, Linnea, Jesper o Johannes

    SvaraRadera
  3. Förstår att det känns för jäkligt - i flera avseende, ni som kämpat så för att förverkliga er dröm. Jag håller tummarna för att ni iallafall ska kunna stanna kvar och avsluta det ni måste göra innan ni kommer hem. Tänker på er och sänder kramar/Mamma, mormor och svärmor

    SvaraRadera
  4. Tänker på er och lider med er
    Vilket tragiskt slut på något så fint
    Jag och Telma är så glada att vi kunde vara med er i två oktoberveckor
    Då visade sig El Gouna från sin bästa sida
    Vi hade hoppats på en repris i höst
    Men, vi vet inte vad framtiden har att bjuda på
    Massor av styrkekramar Lotta

    SvaraRadera
  5. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  6. Jag är sååå stolt över dig och din familj. Ni hade en dröm, satsade och levde er dröm. Försök att inte se det som att drömmen gick i kras, ni levde den! Förstår din sorg - och känner med dig av hela mitt hjärta! Längtar till jag får ge dig en kram.... puss <3
    /Monica

    SvaraRadera
  7. Ja vad säger man, nu har det gått några timmar sedan du berättade i detta inlägg och jag var liksom tvungen att gå in här och läsa en gång till, för att fatta, för att försöka förstå.... Känns så himla tråkigt för Er!!! Kan liksom känna er frustration...

    Men jag är övertygad om att Ni kommer få nya ideér, uppleva nya äventyr och försöka hitta något som passar Er i livet...se tiden an och bär med Er minnen och Erfarenheter...

    vi finns här, på sveriges solsida, hit är Ni alltid Välkomna!!

    jag är också oerhört glad och tacksam att jag fick dela en underbar vecka med Er i El Gouna, få se Er fina fina skola och vara tillsammans med Er där nere!

    Hälsa Janna också, måste kännas lite tungt även för henne!....

    Varma kramar från oss alla genom
    Charlotte

    SvaraRadera
  8. Fy vad tråkigt och trist för er. Hoppas att ni ngn gång i framtiden kan ta upp eran dröm igen och fortsätta med erat arbete. Sköt om dig. Kram Janet

    SvaraRadera
  9. Fantastiska familjen Hammar, vad ont det gör i våra hjärtan att läsa bloggen idag.Känns ofattbart att ni ska behöva lämna El Gouna, ert paradis och allt ni byggt upp. Kom ihåg att ni är hjältar som följer era drömmar och blir blir det bara inte som man har tänkt sig. Hoppas och tror att nya äventyr snart väntar för er igen. Finns det något vi kan göra för er så säg till. Kramar och kärlek till er!

    SvaraRadera
  10. Det gör ont i hjärtat att höra att ni behöver lämna Egypten och er skola. Men som någon annan här har sagt så får ni tänka på att ni har varit modiga nog att följa er dröm och förverkliga den. Har ni gjort det en gång går det att göra det igen! Lycka till sen i april med hemkomsten till Sverige. Kramar Camilla Lebert Hirvi Svenska Skolan Thailand

    SvaraRadera